Vid infarten till skogarna mellan Gustavsbergs centrum och Kvarnsjön ligger en vitmålad sten som blivit ett informellt landmärke. Här börjar löprundor, barnens skattjakter och spontana kvällspromenader.
Vitmossestenen markerar det där subtila skiftet mellan bebyggelse och skog. Du lämnar radhusens raka linjer, kliver ut på gångbanan och passerar stenen – och plötsligt är du på väg in i Holmviksskogen och vidare mot Kvarnsjöns stigar och spår. Området runt Kvarnsjön–Holmviksskogen är på väg att bli naturreservat och är redan idag ett av Värmdös mest uppskattade närnaturområden.
I början av 1990-talet började de boende längs Vitmossevägen tala om “den vita stenen”. Den målades för att synas bättre i skymningen – och blev kvar som en liten vardagssymbol.
När områdena runt Holmviksskogen växte fram behövdes något enkelt som bröt av mellan trottoar, parkeringsficka och skogskant. En sten fanns redan på plats, men först när den målades vit började den få en egen personlighet. “Vi ses vid stenen” blev ett praktiskt uttryck – lätt att beskriva för barn, gäster och joggare på väg mot Kvarnsjön runt.
Med åren har lagren av färg slitits av och byggts på igen. Spår av frostsprickor, barnfötter och cykelhjul ger ytan en nästan skulptural struktur. Vitmossestenen är fortfarande samma sten – men berättelserna runt den förändras för varje generation som använder den som utgångspunkt för sina turer.
Bakom Vitmossestenen öppnar sig ett av Gustavsbergs mest omtyckta skogsområden, med slingrande stigar, mossa, tallhed och sjöutsikter.
Direkt efter stenen fortsätter gångvägen in mot skogen. Härifrån når man de markerade lederna runt Kvarnsjön och Knuts hav – tillsammans ett natur- och kulturspår på cirka 5,8 km i kuperad terräng.
Området Kvarnsjön–Holmviksskogen beskrivs som ett i stort sett obebyggt, värdefullt naturområde med barrskog, blandskog och våtmarker, och används flitigt av både skolor, förskolor och föreningar.
I praktiken fungerar stenen som en tydlig, fysisk “startflagga”: här justeras skosnören, här startas träningsklockor och här samlas grupper innan man försvinner in bland träden.
Vitmossestenen är ingen monumental skulptur. Just därför är den intressant: ett litet, medvetet markerat objekt som varje dag tolkas på nytt.
Den ovala formen, den vita färgen och läget i en egen inramad ficka gör att stenen upplevs nästan curaterad – som om någon medvetet placerat ett objekt för att markera en övergång. Den fungerar som ett slags minimalism i gatunivå: ett enda tydligt visuellt tecken som alla i området känner igen.
För vissa är den en praktisk referenspunkt. För andra är den ett nostalgiskt minne av skolutflykter, snöbollskrig och de första löprundorna runt sjön. Oavsett perspektiv uppfyller den samma funktion som många offentliga konstverk: den skapar igenkänning, samtal och en känsla av att “höra hemma”.
På kvällen, när gatlyktorna tänds längs Öfvre Vitmossevägen, ligger Vitmossestenen kvar som en stilla markör av ljus mot asfalt och skogskant.
Vitmossestenen är lätt att beskriva, enkel att hitta och naturlig att samlas vid – därför används den ofta som mötesplats före aktiviteter i Holmviksskogen.
Här möts löpargrupper innan de ger sig ut på Kvarnsjön runt, här stannar familjer till för att samla ihop sig innan barnen springer vidare in på stigarna, och här samlas vänner som använder platsen som startpunkt för sina mobilspel och geocachingrundor. Den tydliga placeringen, mitt på gångvägen men i en egen inramad ficka, gör att alla enkelt kan samlas utan att stå i vägen.
Stenen är permanent, publik, fritt tillgänglig och väl synlig från gångbanan. Den markerar entrén till ett område som i kommunens planer lyfts fram som ett av de viktigaste friluftsområdena nära Gustavsbergs centrum. :contentReference[oaicite:3]{index=3}